Vi konfronterar myten “mitt barn blir åksjuk i en bakåtvänd bilbarnstol”

Många väljer att vända sitt barn för tidigt till en framåtvänd bilbarnstol på grund av att barnet blir åksjuk, detta trots att det är bevisat att en bakåtvänd bilbarnstol är hela fem gånger säkrare. Orsaken till åksjuka är att det uppstår en tolkningskonflikt i hjärnan. Hjärnan får information av synsinnet och balansorganet som inte stämmer överens med varandra. Olika studier visar att vissa människor är mer benägna att få åksjuka än andra. Det faktum att barn blir åksjuka kommer därmed att ske oavsett om barnet reser bakåtvänt eller framåtvänt.

Åksjuka är vanligast bland barn mellan 2 och 10 år men de flesta har någon gång upplevt de övergående symtomen som åksjuka, även kallad rörelsesjuka, för med sig. Ingen kommer undan då alla med ett fungerande balansorgan har förutsättningar för att bli rörelsesjuka. Konflikten beror på att sensoriska informationssystem (ögon, känsel och balansorgan) rapporterar helt olika intryck till hjärnan eller saknar referensbilder när vi går in i rörelsesituationer som vi inte är vana vid eller som vi har glömt bort. Vissa sinnen säger att vi sitter still, andra att vi rör oss. Intrycken krockar och följden blir illamående.

Enligt Jelte Bos (2017), expert på perceptuella och kognitiva system vid TNO (den nederländska organisationen för tillämpad vetenskaplig forskning), drabbas inte bebisar av rörelsesjuka; inte förrän de börjar stå upp. Känsligheten för rörelsesjuka ökar när barnet växer och är som störst benägen att uppstå när barnet mellan 2–10 år. Den individuella känsligheten för rörelsesjuka väldigt variabel och det finns en genetisk predisposition mot den (Zhang et al., 2016). Vilket betyder att rörelsesjuka/åksjuka kommer att uppstå oavsett färdriktning.

Dessutom menar Bos (2017) att ”om varje nackdel har sin fördel, är fördelen med rörelsesjuka att den antagligen uppmuntrar till anpassning. Nyfödda reser “bakåtvänt” så om vi inte vrider dem, borde det inte vara något större problem.” För att förstå det bättre, låt oss tänka på en liknande situation: det “trasiga rulltrappsfenomenet”. När rulltrappor är trasiga känner många av oss en väldigt märklig känsla när de kliver på dem, nästan som förlust av balans eller yrsel. Det är till och med bevisat att vi kliver på en trasig rulltrappa onödigt snabbt, som om den arbetade. Detta händer trots att man är helt medveten om att rulltrappan inte rör sig, och är ett resultat av vår hjärna som handlar enligt tidigare erfarenheter när rulltrappan rörde sig (Reynold & Brostein, 2003).

Slutligen, enligt Bos (2017), “åksjuka ett komplicerat problem. Det är en naturlig reaktion på en onaturlig stimulans som inte kan botas som sådan. Men vi kan se till att lindra symtomen.”

Om du har ett barn som lider av åksjuka och fortfarande vill kunna resa så säkert och bekvämt som möjligt, rekommenderar vi på Axkid följande:

1. Försök att få barnet att somna

Illamåendet kan minska om barnet ligger i ett lutande läge, slappnar av och blundar. Det blir också oftast bättre om barnet sover eftersom balansorganen blir mindre känsliga och påverkas inte lika mycket av rörelseförändringarna.

2. Ta många pauser

Försök att ta många pauser under bilresan. Frisk luft hjälper mycket!

3. Undvik stora måltider

Innan och under bilresan är det bra att undvika stora måltider. Det är bättre att försöka både äta och dricka lite åt gången men oftare. Bra att även undvika fet mat.

4. Rätt temperatur i bilen

Klä inte barnet för varmt och ha inte en för hög temperatur i bilen.

5. Kör lugnt och försiktigt

Försök att köra så mjukt som möjligt och undvik snabba inbromsningar och täta accelerationer. En aggressiv körning kan leda till att barnet lättare blir åksjuk.

6. Undvik att titta ned

Undvik att barnet tittar ner i en bok eller liknande utan försök att få barnet att titta upp.

7. Distraktion

Få barnet att fokusera på något annat genom att leka en lek eller sjunga en sång (Bos, 2015).

Referenser:

Bos, J.E. (2015). Less sickness with more motion and/or mental distraction. Journal of Vestibular Research, Vol. 25, nº1, pp.23-33.
Bos, J.E. (2017). Motion Perception and Sickness, Eye Movements and Human Performance. Recuperado de http://www.jeltebos.info/perception_sickness.htm
Reynold, R.F. and Brostein, A.M. (2003). The broken escalator phenomenon. Aftereffect on walking onto a moving platform. Experimental Brain Research. August 2003, Vol. 151, Issue 3, pp 301-308.
Zhang, L., Wang, J., Qi, R., Pan, L., Li, M. and Cai, Y. (2016).  Motion sickness: Current Knowledge and Recent Advance. CNS Neuroscience & Therapeutics, 22(1), pp. 15-24.